Haag-konventionen från 1954 ska skydda kulturegendomar vid väpnad konflikt och innebär att man märker ut prioriterad kulturegendom, som då får ett folkrättsligt skydd. Det blir helt enkelt olagligt att förstöra den – även i krig. Ansvaret ligger på länsstyrelserna, hittills är det dock bara Gotland som märkt ut vilka platser och föremål som ska prioriteras.
Hur processen ska gå till regleras av Riksantikvarieämbetet som nu har uppdaterat och förnyat föreskrifterna. Bland annat har kravet på att länsstyrelsen ska skicka en förteckning på den utmärkta kulturegendomen till Riksantikvarieämbetet tagits bort.
– Riksantikvarieämbetet får ändå del av länsstyrelsens urval eftersom det numera krävs tillstånd för att använda den internationella symbolen för kulturegendom och vi är tillståndsmyndighet i den frågan, säger Maria Barkin, verksjurist på Riksantikvarieämbetet.
Myndigheten har också förtydligat tågordningen inför utmärkningen:
– Först gör länsstyrelsen ett urval av kulturegendom som de anser ska märkas ut, sedan ger de Försvarsmakten samt den som äger och/eller förvaltar egendomen möjlighet att yttra sig. Efter det söker länsstyrelsen tillstånd hos oss för att kunna märka ut egendomen med den internationella symbolen. När tillstånd har givits kan utmärkningen ske. En lista på den utmärkta egendomen skickas sedan till Försvarsmakten, säger Maria Barkin.
De nya reglerna gäller från och med den 14 augusti 2022.
