– Finns det social problematik och friktion på en plats brukar man skicka in en socionom, det är själva idén med att utbilda socionomer. Så när jag började blev jag ganska förvånad över all uppmärksamhet vi fick!
När Erik Rimsten började som biblioteksocionom i Örebro vid årsskiftet hade han hade ingen professionell erfarenhet av biblioteksvärlden. Däremot har han jobbat med unga som fältassistent, varit skolkurator, familjebehandlare och socialsekreterare samt arbetat med öppen dagverksamhet för narkomaner.
På Örebro bibliotek hade ledningsgruppen pratat om möjligheten att öka bemötandekompetensen under ett par års tid, men det var först när de läste att Stockholms stadsbibliotek sökte en bibliotekssocionom som de kände att de hittat rätt.
– Annonsen berörde många frågeställningar vi diskuterat. Vi ville fördjupa kunskapen kring att bemöta en större målgrupp och då särskilt socialt utsatta människor som hemlösa eller med missbruksproblematik, säger Lotta Perkiö som är enhetschef på biblioteket.
Hon säger att hon inte tror att Örebro varit mer eller mindre utsatt än andra bibliotek runt om i landet, men att det varit stökigt på ett sätt som krävt kontakt med kommunens vaktbolag och rutiner för larmsituationer. Mer eller mindre öppen drogförsäljning, bråk samt att missbrukare uppehållit sig timmar på toaletterna är några av problemen som varit.
– Det är klart att man som personal påverkats av att det är stökigt. Samtidigt är ju biblioteket en öppen plats för alla, även om det såklart inte är okej att begå kriminella handlingar, säger Lotta Perkiö.
I mitten av juni lämnade Erik Rimsten en första delrapport till kommunens kulturnämnd. I den beskriver han vårens insatser utifrån projektets tre målsättningar: att arbeta uppsökande och relationsskapande med människor i social utsatthet, att stärka kontaktnätet med andra verksamheter och aktörer som möter målgruppen samt att höja kompetensen på området hos bibliotekets personal.
När det kommer till det första målet konstaterar Erik Rimsten att det finns ett stort, om än ofta latent, kulturintresse hos många av de socialt utsatta besökarna. För att öppna upp bibliotekets erbjudande har flera insatser genomförts. Bland annat har flera socialt utsatta besökare uttryckt ett behov av att skaffa lånekort trots att identitetshandlingar saknas. Det är nu möjligt om man tar med personal från Stadsmissionen, som bekräftar ens identitet.
– Kanske är det inte alltid självklart att tänka på den här gruppen som användare av bibliotekets tjänster. Men om trösklarna blir lägre mellan verksamhet och besökare är det en stor vinst, säger Erik Rimsten.
Erik Rimsten, bibliotekssocionom i Örebro:
– För mig är det helt logiskt ha en socionom som en del av personalgruppen på biblioteket.
Vid ett antal tillfällen har målgruppen även behövt hjälp med att kontakta socialjour, diskutera myndighetsbeslut eller boka härbärge, vilket Erik Rimsten hjälpt till med.
– Att Erik har pass i yttre tjänst har varit viktigt. Det har gjort att han både kunnat möta de socialt utsatta besökarna och finnas till för personalen, säger Lotta Perkiö.
Det nätverksskapande arbetet har fokuserat på verksamheter med låg tröskel som fältsekreterare, frivilligorganisationer, akutboenden och socialjour. Tanken är att kontakterna ska kunna upprätthållas även om bibliotekssocionomen inte blir kvar.
– Biblioteket är en del av samhället, men det är inte vårt uppdrag att jobba med missbruksvård eller socialt arbete, det gör andra insatser så mycket bättre, säger Lotta Perkiö.
Örebro stadsbibliotek delar ett stort kulturkvarter bland annat med en konsthall och en av de kommunala gymnasieskolornas estetutbildningar. I mars startade Kulturkvarteret en trygghetsgrupp där Erik Rimsten ingår och som bland annat utvecklat samarbetet med väktare, vakter och polis.
I sin rapport skriver Erik Rimsten att flera missbrukare som använder platsen till narkotikahantering uttryckt att Kulturkvarteret blivit mindre attraktivt att besöka i det syftet. Han kopplar detta till den ökade närvaron av polis och väktare. Erik Rimsten har också fört samtal med väktarna om balansen mellan deras gränssättande uppdrag och värdet av relationer och kontinuitet.
När det kommer till bibliotekspersonalens kompetensutveckling är en viktig aspekt att öka kunskapen om social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Som en del i det arbetet planeras en utbildning till hösten med en psykolog inriktad på neuropsykiatriska funktionshinder och bemötandefrågor.
Lotta Perkiö, enhetschef Örebro bibliotek:
– Vi ser tillträdesförbudet som ett verktyg av många, men det är inte ett förstahandsalternativ.
Erik Rimsten noterar också att otydlighet kring regler och rutiner haft inverkan på personalens upplevda trygghet. Under våren har cheferna därför fått förtydliga sina förväntningar, samt att personalen fått förklara vad de behöver för att kunna gå cheferna till mötes. De diskussionerna, liksom andra om regler, åtgärdsrapporter och trygghet kommer att fortsätta till hösten.
Som socionom har Erik Rimsten erfarenhet av hur de socialt utsatta besökarnas vardag ser ut. Han vet hur myndighetssystemet kring dem är organiserat och att många bär på dolda handikapp i form av neuropsykiatriska funktionshinder som försvårar mötet med andra människor.
– Mina nya kollegor är fantastiskt duktiga på den relationella biten, det är inte vad det handlar om, men vi socionomer har en större tyngdpunkt på social problematik och myndighetsutövning och det är frågor som ofta blir aktuella för den här gruppen besökare, säger han.
Lotta Perkiö nickar.
– Det har varit jätteintressant och nyttigt att låta en person med annan bakgrund och kunskap ge sitt perspektiv på vår verksamhet, säger hon och tillägger att det ännu inte är klart om det ettåriga uppdraget blir en permanent tjänst, först väntar utvärdering och slutrapport.
Hur ser ni på den nya lagen om tillträdesförbud? Kan den ersätta socionomkompetens i personalgruppen?
– Det är en välavvägd skrivelse, men den handlar om extremsituationer. Det är naturligtvis inte en allena saliggörande lösning på de sociala problem biblioteken möter, säger Erik Rimsten och får medhåll av Lotta Perkiö:
– Vi ser tillträdesförbudet som ett verktyg av många, men det är inte ett förstahandsalternativ. Däremot är det förebyggande arbetet en jätteviktig grund. Genom att anställa en socionom kan du sänka trösklarna till biblioteket, få till nätverken med andra och öka bemötandekompetensen.
