Från början var det parallella schemat med post-it-lappar på väggen inget som ifrågasattes av personalen. Det digitala löneprogrammet där de skrev upp timmar var nämligen tungrott och tillät inte flexibiliteten som både de och cheferna ville ha.
– Det var ge och ta, men sedan fick vi en chef som var hårdare och inte lät oss ta ut heldagar i samma omfattning som tidigare, och då blev vi hårdare tillbaka, säger Karin som är förtroendevald på det kommunala biblioteket.
Den lokala fackföreningen började reda ut vad som egentligen pågått. Det visade sig att de anställda fått ersättning för obekväm arbetstid men inte för övertid vid de tillfällen de arbetat helt utifrån arbetsgivarens behov, samt att många hade samlat på sig plustid som de inte kunde ta ut.
– Det rörde sig om ren okunskap, både bland oss och hos cheferna. Ingen kände till vad som gällde, eller att det avtal cheferna hänvisade till faktiskt inte var giltigt, säger Karin.
På DIK fick de kontakt med Emil Pettersson som är biträdande förbundsjurist. Vad han mötte visade sig vara ett av de värsta exemplen på missbruk av flextid från arbetsgivarens sida som han sett.
– Det de hade var ett så kallat tvättstugeschema. En dubbel bokföring för att kringgå alla ersättningar, vilket är ett kollektivavtalsbrott. Cheferna sålde in det med flexibiliteten, men alla fick för lite betalt. Det digitala systemet var synkat med avtalsreglerna och det lät ju bra, men den riktiga planeringen var på väggen, säger Emil Pettersson.
Emil Pettersson är biträdande förbundsjurist på DIK:
”Arbetsgivarens behov ska inte hanteras inom flexbanken – de timmarna ska beordras och betalas enligt avtal”.
Efter samtal med DIK och de lokalfackliga har arbetsgivaren blivit bättre på att betala ut den övertidsersättning som de anställda på biblioteket hade rätt till. Men den snäva ramen med flextid på en timme plus eller minus som gäller enligt avtalet är varken bra för medarbetare eller verksamhet menar Karin, som arbetar för att en generösare flexram ska komma till skott. Men det går trögt.
– Det här drabbar aldrig cheferna, de är för långt från verksamheten och verkar bara trötta på oss från facket när vi påpekar problemen. Samtidigt händer det fortfarande att de säger att vi ska ta det på flexen när vi täcker upp för en kollega. Så ska det inte gå till.
I dagsläget finns det en stor irritation bland kollegorna över arbetstiderna, berättar Karin, där flera inte mår så bra.
– Med vilda västern-metoden hade vi i alla fall lediga heldagar. Jag ser att vi tappat värdefulla medarbetare och att vi rekryterar nya som sedan inte stannar på grund av att vi har så utsmetade scheman med så lite fritid och helgtid, säger hon.
Frågor om flextid är bland de vanligaste när förbundets kommunal- och regionanställda medlemmar, framför allt de på bibliotek, ringer DIK.
”Bibliotekspersonal har en historia av att vara smidiga och tillmötesgående.”
– Det här är en större fråga, för om alla jobbar gratis och är flexibla för arbetsgivaren blir det färre tjänster att söka. Men också för att människor blir som gummiband – och gummiband kan gå av. Därför är det farligt, säger Emil Pettersson.
Den som säger ja till att ta övertid på flexen missar alltså inte bara ersättning i form av pengar. Risken är att ett oregelbundet schema med allt för många plustimmar går ut över fritid och hälsa, något som Karin vill betona:
– Bibliotekspersonal har en historia av att vara smidiga och tillmötesgående, men om vi hela tiden lappar och lagar våra scheman tar det längre tid att få till en förändring.
Karin heter egentligen något annat.
Flextid – så funkar den
- Flexibel arbetstid regleras i kollektivavtal och är till för att den enskilde medarbetaren ska kunna reglera sin arbetstid i den mån verksamheten tillåter.
- Ramarna för flextiden ska vara fastlagda i avtalet, oftast rör det sig om ett par timmar plus/minus i början och slutet av dagen.
- I den lokala överenskommelsen ska det framgå hur många timmar som max får finnas i flextidsbanken och om flextiden till exempel ska tas ut per vecka eller månad.
- Underskott eller överskott på saldot får bara tas ut inom flextidsramen, det går alltså inte att ta ut hela dagar om flextidsramen är två timmar.
- Flextid är ger ingen extra ersättning och ska inte blandas ihop med övertid, mertid, beredskap, obekväm arbetstid, förtroendearbetstid eller jourtid. Din arbetsgivare kan inte tvinga dig att använda flextid för att ersätta övertid.
- Att flextiden inte ger särskild ekonomisk ersättning grundar sig i att den är frivillig att ta ut. När arbetsgivaren på kort sikt ensidigt behöver ändra i de anställdas schema finns det särskilda ersättningar för att motivera arbetsgivaren till en god grundbemanning.
