– Jag är född och uppvuxen på landsbygden. Det är den jag brinner för.
Patrik Appelkvist Larsson står i ett svalkande arkiv under jord med dålig täckning när Magasin K når honom över telefon. Klivet in i politiken skedde när kommunarkivarien flyttade tillbaka till hemorten Nynäshamn i samband med valrörelsen 2018, och fick chans att engagera sig i det han gillar bäst: lokal landsbygdspolitik.
Sedan dess har han representerat Centerpartiet i samhällsbyggnadsnämnden och bland annat tryckt på för att det ska vara lättare att få bygga nytt på kommunens landsbygd. Bygglov, detaljplaner och strandskydd är ord som de flesta kanske inte blir eld och låg över. Annat är det för Patrik, som själv byggt ett hus på Öland.
– Det är väldigt spännande! Och väldigt viktigt. Jättemånga vill ut från städerna och ska vi ha en levande landsbygd krävs det att folk har någonstans att bo. De måste också kunna arbeta och leva hela sina liv där.
Men, vilka frågor är viktiga för arkivariernas yrkesskrå? Frågar man Patrik Appelkvist Larsson är det digitaliseringen, som – trots att det är 2022 – ännu lämnar en hel del i övrigt att önska. GDPR, som sedan 2016 reglerar hur personuppgifter får behandlas, har ställt till det än mer menar han.
– Många juridiska aspekter är inte klarlagda kring vilka personuppgifter man kan ha i systemen exempelvis, eller hur de får tillgängliggöras. Det finns ingen nationell samsyn eller ledning utan blir ofta enskilda tolkningar. Det gör att man tvekar eller backar ur vissa projekt och att digitaliseringen i många fall stannar av, säger Patrik Appelkvist Larsson och fortsätter:
– Rent politiskt är det inga supersexiga ämnen men det handlar om att skydda och bevara vårt gemensamma kulturarv. Det är jätteviktigt att vi får förtydliganden.
I hans egen bransch försvårar luddigheten upprättandet av e-arkiv. Men det handlar också om finansiering. Enligt Patrik Appelkvist Larsson får varken Riksarkivet eller andra institutioner tillräckligt med pengar för att kunna fullfölja sina uppdrag.
– Samtidigt har vi en stor arkiveringsskuld på det som redan är digitalt. Jag tror inte att Nynäshamns kulturarkiv är ensamma om att sitta med gamla system, vissa har knappt kommit igång alls.
Även om det till stor del handlar om resurser påpekar Patrik Appelkvist Larsson att det också handlar om attityd – eller kanske en slags tankevurpa.
– Det är lite lustigt när politiker kommer på studiebesök till kommunarkivet och tycker att det är så häftigt att bläddra kring bevarade detaljplaner och protokoll från 1863, men själva är de inte så pigga på att lämna in sina. Man förstår inte att vi här och nu också är en del av historien.
