– Det känns bra, men också som när man tog studenten, lite “oj, nu är man ny på något igen”.
Det säger Alejandra Cerda Ojensa, 33 år, som tog examen från en UX Design-utbildning på Hyper Island för en vecka sedan när Magasin K talar med henne. Alejandra Cerda Ojensa har en bakgrund inom kommunikation genom den egna byrån Mad luck. När pandemin kom och uppdragen började tryta tog hon tillfället i akt att vidareutbilda sig. Innan dess visste hon knappt vad UX var, berättar hon.
– Det blev högre konkurrens om kommunikationsjobben och jag hade börjat se många, många jobbannonser inom UX. Det kändes som ungefär samma område som jag redan kunde. Min förhoppning är att det ska ge mig en spetskompetens som är väldigt efterfrågad.
Alejandra Cerda Ojensas gick en ettårig påbyggnadskurs och medelåldern i klassen var relativt hög, de flesta var i 30-40-årsåldern berättar hon. Flera kom från modevärlden i form av mönsterdesigners, andra var grafiska designers.
– Många hade fått arbetsuppgifter inom UX från chefer men kände sig inte trygga i det. UX har ploppat upp och blivit väldigt populärt men många jag pratat med upplever att arbetsgivare ofta inte riktigt själva förstår vad UX är.
Så, vad skiljer egentligen en UX-skribent eller designer från exempelvis en copywriter?
Enkelt förklarat står begreppet UX för “user experience”, alltså användarupplevelse – där målet är att vara så användarvänlig som möjligt. Medan copy kan handla om all möjlig slags text har en UX-skribent en särskild användare i åtanke, säger Alejandra Cerda Ojensas. På samma vis syftar UX-design till att på ett optimalt sätt göra exempelvis en hemsida användbar och förståelig för den som besöker den. Man utgår helt enkelt från behovet och beteendet från de som ska använda exempelvis en produkt och ser till att upplevelsen blir så bra som möjligt. Om något upplevs krångligt kan den tilltänkta målgruppen snabbt försvinna.
Eller som Linn Tornérhielm, affärsområdeschef på Berghs School of Communication i Stockholm, uttrycker det:
– Man brukar säga att det tar en minut för en användare att bestämma sig, känner man “jag fattar inte, det här är värdelöst”, så lämnar man. Det handlar inte bara om att ha bra teknik, utan också bra kommunikation med användarna. I en e-handel måste jag förstå var jag ska klicka för att komma vidare och få det jag vill.
Linn Tornérhielm är affärsområdeschef på Berghs School of Communications.
Råder det en UX-boom just nu? Linn Tornérhielm på Berghs svarar snabbt.
– Absolut, rakt av: ja. Att du är UX-skribent är så gott som standardkrav i dag, inte minst bland kommunikatörer. Det är en stor efterfrågan på kompetens.
Berghs har haft en intensivkurs i UX Writing i fyra år. Sedan dess har det rasslat i väg. Intensivkursen ges sex gånger per år på grund av hög efterfrågan och UX är i dag även en del av samtliga kurser inom copy på skolan eftersom det finns ett stort behov på arbetsmarknaden, säger Linn Tornérhielm: “vi måste vara relevanta”.
Lena Stenberg och Anna Sundbaum Köhler, lärare på intensivkursen, uppger även de att råder en UX-boom och lyfter också att man ser en nyfikenhet växa från teknikföretag – där man ofta behöver beskriva komplex information tydligt och kortfattat.
Ana Andric, näringspolitisk expert på Tech Sverige som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom techsektorn, ser också att UX växer. För tio år sedan – 2012 – utbildade sig 35 personer i UX inom Yrkeshögskolan. För 2022 är den siffran 423, en ökning med drygt 1 100 procent.
– Inom techsektorn ser vi ett ökat behov av UX-kompetens hos de företag som redan i dag har UX-anställda. I och med att allt fler uppgifter digitaliseras så kan man tänka sig att även branscher som tidigare använt andra verktyg nu kommer att använda sig av UX. Det kan leda till att efterfrågan på den här typen av kompetens kommer att öka.
Ana Andric är näringspolitisk expert på Tech Sverige som är en bransch- och arbetsgivarorganisation inom techsektorn.
Men hur blir det framöver, kan marknaden mättas och UX-behovet minska? Det håller inte Linn Tornérheimer på Berghs för troligt.
– Tvärtom. Inte bara sett till att fler efterfrågar och utbildar sig till det, även vi som konsumenter av internet har allt högre förväntningar på att allt ska funka lätt och sömlöst. Det ställer högre krav på dem som jobbar med digitala produkter och tjänster. Jag tror att behovet är här för att stanna.
Alejandra Cerda Ojensa, som tidigare drev en kommunikationsbyrå, säger att hon nu är öppen för både anställning och frilansjobb.
– Men om jag ska vara anställd vill jag hamna på ett snällt och bra ställe. Det är ganska få företag inom kommunikationsbranschen som har kollektivavtal, det är väldigt mycket stress, hög konkurrens, vassa armbågar och snubbig attityd.
Hur ser det ut om tio år om du får drömma?
– Då vill jag ha ett hus på landet och jobba minimalt, säger hon och skrattar.
– Så då behöver jag jobba mycket nu.
Något som förmodligen inte lär bli något problem.
– När jag pratar med de som jobbar med UX så har de hur mycket jobb som helst, jag ser ju själv också att det finns jättemånga. Så det känns lovande.