Rapportförfattarna Tomas Bokstad och Rebecka Glaser har undersökt hur partiernas kulturpolitik presenteras och hur den prioriteras. I rapporten ”Vart är kulturpolitiken, arkiven, biblioteken och museerna på väg?” träder tre grupperingar fram som fokuserar på olika kulturpolitiska mål.
Grupp 1: Frihet och bildning. I denna grupp är fokus för partierna konstens frihet och att det är kulturpolitikens uppgift att ge förutsättningarna för den. I gruppen finns Liberalerna och Miljöpartiet. I Moderaternas partiprogram från 2014 nämns samma prioriteringar, men rapportförfattarna menar att partiets position idag är mer oklar.
Grupp 2: Kultur för alla. Tillgänglighet och delaktighet är viktigast för gruppen. De som prioriterar detta område är enligt rapporten Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Grupp 3: Identitet. Identitets-gruppen tycker att kulturens uppgift är att skapa gemenskap och ett samlat samhälle. Detta prioriteras av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. För Sverigedemokraterna handlar identiteten om att ”vårda och värna det svenska språket, svenska värderingar och kunskap om Sveriges historia.” Kristdemokraternas kulturpolitik syftar mer mot gemenskaper och att kulturen likt moralen skapar ett gott samhälle.
Partierna vill lägga ungefär lika mycket resurser på kulturen men inriktningen på vad man vill satsa på skiljer sig åt.
I Kultur för alla-gruppen (S, V, C) föreslås flera reformer för att se till att kulturen når ut till alla. Statligt stöd till kulturskolan och förstärkning av Stärkta bibliotek är exempel på reformer som partier i gruppen vill genomföra.
Frihet och bildning-gruppen (L, MP, M) har inte lika tydliga reformförslag. Moderaterna vill dock återinföra entréavgiften på de statliga museerna.
Identitets-gruppen (KD, SD) vill i stället genomföra flera reformer. KD vill stärka ”det breda civilsamhället” och betonar att den kristna etiken är en del av vår värdegrund och bygger vår historiska identitet.
Sverigedemokraterna vill öka stödet till kulturarvet (en ökning med 650 mkr jämfört med regeringen), införa kulturlotsar, renovera Skansen och införa ett nytt anslag för estetisk hållbarhet. Man föreslår också en kraftig minskning av stödet till samtidskonstnärer.
DIK är kritiska den till den kulturpolitik som Sverigedemokraterna för fram. Enligt Anna Troberg, förbundsordförande DIK, spelar partiets inflytande över kulturpolitiken mer roll än vad valresultatet blir i september.
– Valresultatet spelar naturligtvis roll för vilken kulturpolitik som kommer att föras, men det som spelar störst roll är hur mycket inflytande Sverigedemokraterna får över kulturpolitiken. Med tanke på att de vill sätta den fria kulturen i en ideologisk bur anser DIK att det är direkt olämpligt att de alls får något inflytande över kulturen, säger Anna Troberg, förbundsordförande DIK.
Partierna vill enligt rapporten satsa ungefär lika mycket resurser på kulturen – var tycker du de ska lägga sitt fokus?
– DIK vill se en stärkt och långsiktig finansiering av kulturen och att man undersöker förekomst och konsekvens av otillbörlig politisk styrning av museer och bibliotek. Vi vill också att man tillsätter en ny bred kulturpolitisk utredning där man bland annat definierar principen om en armlängds avstånd och stärker kulturens grundlagsskydd. Förbundet vill också se en skärpning av bibliotekslagen så att biblioteken får en lagstadgad självständighetsstatus i linje med den som museerna har, säger Anna Troberg.
