Norrköpings museichef: ”Det är inte läge att vara rädd nu”

Drygt två år har gått sedan Norrköpings stadsmuseum öppnade sin omtalade utställning om nazism och främlingsfientlighet. För Magasin K berättar museichefen Maria Jönsson om turbulensen som var då, angreppen som fortsatt och modet som krävts.

Maria Jönsson_red

Maria Jönsson är museichef för Norrköpings stadsmuseum och ansvarig utgivare för utställningen Medlöperi och motstånd – nazismen i Norrköping då och nu som visas fram till 2 oktober 2022.

Foto: Norrköpings stadsmuseum

– Museet som sådant har väldigt hög trovärdighet i vårt samhälle. Det är en del av vår demokrati, en plats för källkritik och kunskap. Att det nu finns krafter som kör in pinnar i hjulet på olika sätt, som ifrågasätter kompetensen, utarmar, rubbar och stör – det är förödande.

Maria Jönsson är förtvivlad, och förbannad. Hon har just berättat om några av den senaste tidens utfall från Sverigedemokraterna mot hennes museum som skett i Norrköpings kultur- och fritidsnämnd. Om när de ville ta bort skrivningen om armlängds avstånd i museets uppdragsbeskrivning. Om när de yrkade på att hela besparingen på kultur- och fritidsbudgeten skulle gå på stadsmuseet, vilket skulle innebära nedläggning.

– Då kände jag mig uppgiven. Men de tillhör ju inte majoriteten, så förslaget gick inte igenom.

Tillbaka till Medlöperi och motstånd, alltings början. Vårvinter år 2020 och på en vägg med tidningsurklipp på Norrköpings stadsmuseum syns Sverigedemokraternas lokala styrelse. Den nyöppnade utställningen skildrar nazismen i staden under 1930-talet och andra världskriget, samt tar upp frågor kring nutida främlingsfientlighet och nazism.

Artikeln på väggen handlar om att Sverigedemokraterna i Norrköping utredde en medlem som kommenterat på Nordiska motståndsrörelsens sajt, en uttalat nazistisk organisation. Sverigedemokraterna polisanmäler museet för förtal. Snart meddelar polisen att de inte kommer att inleda någon förundersökning kopplad till anmälan.

Därefter följer näthat och besök av en företrädare för Nordiska motståndsrörelsen. Två styrelseledamöter från Sverigedemokraternas lokala avdelning tar över en visning, vill berätta sin version för besökarna. Museet behöver hålla stängt en dag och kalla in väktare. På Förintelsens minnesdag hittar en medarbetare en väska utanför entrén med tvålar, antisemitiska budskap och karikatyrer.

Intresset är stort från allmänhet och media. Oron bland medarbetarna likaså. Men de har säkerhetsutbildats inför utställningen, rutiner finns på plats. När allting drar igång svarar tillförordnade chefen Maria Modig på medias frågor och finns närvarande för de anställda. En kommunikatör från kommunen sätts in att arbeta heltid med museet. Och Olle Johansson (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, försvarar museilagen och principen om att politiker ska hålla armlängds avstånd.

– Våra medarbetare har sagt att de kände sig tacksamma och trygga i hur Maria Modig steg fram och fanns för dem omedelbart. Utan hennes och Olle Johanssons stöd tror jag att allt hade raserats, människor hade gått sönder, säger Maria Jönsson.

Medlöperi och motstånd foto Anders Ristenstrand

Utställningen berättar om de nazistiska rörelserna i Norrköping under 1930-talet och andra världskriget och lyfter fram de som valde att göra motstånd. Den belyser också flyktingöden och främlingsfientlighet i vår samtid.

Foto: Anders Ristenstrand

Hon tillträder som museichef i mars, kort därpå slår pandemin till. Museet håller stängt i ett halvår och besökarna är få, men infrågasättandet av utställningen fortsätter. Tidvis tar Maria Jönsson hjälp av historikern och journalisten Johan Perwe, vars bok Mörkläggning: nazismen och motståndet i Norrköping 1933-1945 utställningen grundar sig på, för att lägga fram källmaterial för kritikerna.

När Medlöperi och motstånd haft öppet ett år bestämmer museet sig för att förlänga och uppdatera den. Väskan med antisemitiskt budskap inkluderas, liksom kärleksbudskapen museet då fick som stöd. Det har nu återigen lämnats ett föremål utanför entrén på Förintelsens minnesdag. Den här gången är det en metallburk med ett blåaktigt grus inuti. På den välgjorda etiketten står det skrivet: Zyklon-B. Den har polisen behållit.

Under våren får Norrköpings stadsmuseum utmärkelsen Årets museum 2021 av branschorganisationerna Sveriges museer och svenska ICOM. Prismotiveringen lyfter ambitionen att vara ”en arena även för utmanande och svåra frågor”. Det väcker stolthet, men känslan av otrygghet finns kvar bland kollegorna. Efter incidenterna som varit är man fortfarande på tårna när besökare kommer in i lokalerna.

Maria Jönsson

Museichef för Norrköpings stadsmuseum, innan dess kultur- och fritidschef i Vadstena kommun. Under tio år generalsekreterare för den svenska orgaisationen Culture Clinic, som arbetar med kultur, demokratiutvecking och mänskliga rättigheter i de forna Sovjetländerna, Mellanöstern och Nordafrika.

Maria Jönsson bjuds in att tala om det de varit med om i flera olika sammanhang, bland annat på en konferens med Brottsofferjouren. Inför öppningen av utställningens nya del ordnar hon ytterligare en säkerhetsutbildning för personalen. Rutinerna som legat sedan start fungerar bra. Men fortfarande i dag, sommaren 2022, pratar kollegorna i princip varje vecka om vad som hänt och fortsatt händer kopplat till utställningen.

– Det är inte slut, det här har satt enorma spår i medarbetarna, en oro som absolut inte ska finnas på en arbetsplats. Det hade varit ett bra arbetsmiljöval att inte förlänga utställningen, att ta in något enklare. Samtidigt har vi sagt att vi kanske aldrig kommer producera en sådan här viktig utställning igen.

Att den är viktig visar de hatiska kommentarerna och föremålen, men också Sverigedemokraternas agerande i kultur- och fritidsnämnden under senare tid, menar Maria Jönsson.

– De är bevis på att det var rätt att göra utställningen, och det skapar stryrka och kraft.

Hon berättar att arbetsgruppen som jobbat med Medlöperi och motstånd fortfarande är intakt. Tillägger att det lika gärna kunde blivit så att de splittrats utifrån allt som hänt, men att de istället svetsats samman.

– När jag ser tillbaka är det inte bara ledarskapet som varit avgörande, även tryggheten i arbetsgruppen är av yttersta vikt. Att det är högt till tak, att man pratar om saker när de händer och att tiden ges till de samtalen.

När Maria Jönsson träffar andra inom museisektorn får hon ofta beröm för att museet vågat ta ställning. Sedan, i en andra mening, säger de hon möter många gånger att de ”inte riktigt är redo för samma sak”, eller att ”så kan nog inte vi göra”.

Vad svarar du dem då?

– Att vi behöver många som är modiga och att det här är någoting vi måste göra gemensamt. Att vi måste hålla fanan högt kring fri åsiktsbildning, kulturens frihet och fakta.

– Samtidigt vet jag ju att även jag ofta behöver fundera över om jag ägnar mig åt självcensur – eller om jag tar övermodiga beslut för att bevisa något. Men vi är inte ute efter konfrontation. Vi vill prata om det samhälle vi ser och fortsätta den linjen. Och det gör vi inte bara för Norrköping, det gör vi för hela kultursektorn och Sverige.

Vad är ditt råd till de som tvekar?

– Rådet, tänker jag, är att om det är saker som är viktiga att prata om: gör det! Producera utställningarna. Möjliggör paneldiskussionerna eller författarsamtalen. Och om du tvekar: fundera på varför. Ge dig själv den tiden. Modet är helt avgörande nu, liksom uthålligheten.

Maria Jönsson tystnar. Säger att hon funderar på hur hon ska formulera sig. Sedan berättar hon att det många gånger visat sig att de som säger att de inte är modiga nog ofta varit med om något som gör att de backar. Något som hänt dem eller deras verksamhet, men som de inte pratar om. Och det är, enligt Maria Jönsson, fullkomligt livsfarligt.

– Det är inte läge att vara rädd nu. Demokrati är ett substantiv, men också ett verb. Det vi nu väljer att göra kommer leda demokratin framåt. Och det vi inte gör kommer att utarma den.

Armlängds avstånd

Principen om en armlängds avstånd går ut på att aktörer inom kultursektorn som uppbär offentligt stöd inte ska behöva anpassa sitt innehåll till några särskilda idéer, perspektiv eller värderingar. Politiker och tjänstemän ska helt enkelt hålla armlängds avstånd. Principen står inskriven i museilagen.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Annons:

Kraven på kommunikatörerna

Annons:
DIK annons
Annons:

Aktuella ämnen:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Varje vecka skickar Magasin K ett nyhetsbrev med veckans viktigaste artiklar från tidningen och andra tips. Medlemmar i DIK får automatiskt nyhetsbrevet. Är du inte medlem så anmäler du dig till nyhetsbrevet här.