Lärarstiftelsen släppte en rapport tidigare i år om hur det står till med skolbiblioteken i Sverige. Drygt 80 procent av gymnasisterna i kommunala gymnasieskolor har tillgång till skolbibliotek medan andelen bara är 15 procent på fristående gymnasieskolor.
I grundskolan har en tredjedel av eleverna i kommunala grundskolor tillgång till bibliotek medan siffran bara är 18 procent för de fristående grundskolorna.
I 88 av landets kommuner, nära en tredjedel finns det inte ett enda bemannat skolbibliotek. I endast fyra kommuner har alla elever tillgång till skolbibliotek.
Det är skrämmande siffror som bekräftar det vi redan vet. I Sverige idag, är det ovanligt att elever går i en skola som har ett skolbibliotek bemannat med en fackutbildad bibliotekarie på heltid. Enskilda huvudmän måste bedriva undervisning till lägre genomsnittskostnad per elev jämfört med kommunens snitt om de ska göra överskott på varje elev.
De får ersättning för skolbibliotek de inte har.
Grundskolor som drivs av enskilda huvudmän får ersättning för snittet av hemkommunens skolbibliotek vilket gör att de överkompenseras när de har lägre andel skolbibliotek jämfört med kommunala skolor. De får ersättning för skolbibliotek de inte har.
Det är bland annat därför de inte satsar på bemannade skolbibliotek och det är därför Ulla Hamilton, VD på Friskolornas Riksförbund säger i ett uttalande att det går lika bra med böcker i en korridor som ett skolbibliotek och det är därför friskolornas intresseorganisationer motsätter sig föreslagna regleringar av skolbiblioteken. Reglering av skolbibliotek kommer att minska överskottet på varje elev som enskilda huvudmän gör i dagens avreglerade skola.
Linnea Lindquist: "Jag har anställt en fackutbildad skolbibliotekarie på heltid trots att skolan bara har drygt 200 elever från förskoleklass till årskurs tre. Jag har gjort det för att jag vill att alla elever ska bli läsare."
Men varför är skolbibliotek så viktigt?
När jag var på väg till bamba (matsal på göteborgska) en dag träffade jag en elev med en tjock kapitelbok i handen. Eleven var glad över att hon fått en ny bok att läsa. Jag frågade vad boken handlade om och hon började ivrigt berätta om karaktärerna i boken och att Jonna sagt åt henne att läsa den trots att den är tjock – för att Jonna sagt att hon kommer att klara det. När jag stod och pratade med min skolbibliotekarie en morgon knackade en elev i årskurs ett på dörren. Bibliotekarien öppnade och sa att – vill du ha en ny bok att läsa?
Eleven nickade och bibliotekarien sa att – du vill ha en ny faktabok va? Eleven nickade till svar och gick fram till hyllan med faktaböcker och valde en bok att låna.
En skolbibliotekarie som arbetar heltid på en skola lär sig vilken nivå alla elever har på sin läsning, och vilken typ av böcker de tycker om att läsa. När de sätter rätt bok, vid rätt tillfälle i rätt elevs hand skapar det läslust hos eleven. Att ha en skolbibliotekarie som arbetar heltid på en skola skapar läsmirakel.
På min skola har andelen utlån av eleverna ökat från cirka 1500 utlån per år innan vi hade en fackutbildad bibliotekarie till drygt 4 000 utlån idag.
På min skola har andelen utlån av eleverna ökat från cirka 1500 utlån per år innan vi hade en fackutbildad bibliotekarie till drygt 4 000 utlån idag. Det betyder att eleverna läser betydligt mer idag än vad de gjorde för några år sedan.
Lärarna arbetar intensivt med att lära eleverna att läsa medan skolbibliotekarien guidar eleverna rätt i litteraturens värld. I skolbiblioteket uppmanas eleverna att läsa böcker de till en början inte är intresserade av, de får lite svårare böcker med svårare ord och fler kapitel. Lärarnas arbete med att lära eleverna att läsa går hand i hand med bibliotekariens arbete att göra eleverna till läsare. Skolbibliotekarien är en pedagogisk resurs som kompletterar undervisningen med andra perspektiv på läsning, litteratur och källkritik.
På Hammarkullsskolan där jag har arbetat som rektor de senaste sex åren har jag anställt en fackutbildad skolbibliotekarie på heltid trots att skolan bara har drygt 200 elever från förskoleklass till årskurs tre. Jag har gjort det för att jag vill att alla elever ska bli läsare. Att bli en läsare ger eleverna makt, över sitt eget liv, över kunskapen, källkritiken och det skapar makt att kunna fatta egna, fria beslut om sina livsval. Ett bemannat skolbibliotek bidrar till bildning vilket är minst lika viktigt som utbildning.
Mitt önskemål till politikerna är att tillgången på skolbibliotek ska regleras och skrivas in i skollagen så att alla elever får tillgång till en fackutbildad bibliotekarie på sin skola. Det behöver skrivas in i skollagen att en enskild huvudman eller en kommun inte får etablera en ny skola om de saknar skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie.
Idag är det ett lotteri om elever går på en skola med ett bemannat skolbibliotek eller inte och det går emot skollagens intention om en likvärdig utbildning varhelst den anordnas.
Linnea Lindquist, skolledare och politiskt oberoende skoldebattör.
