Annons:
Bildmuseet

”Vi skulle absolut kunna göra mer”

Kommunikatörer rasar mot orimliga arbetskrav. Men det är inte bara arbetsgivarna som kritiseras utan också fackförbund och branschorganisationer – som i sin tur bollar över en del av ansvaret på kommunikatörerna själva.

Stressen i Sverige är som störst bland kommunikatörer jämfört med alla andra kårer. Samtidigt fortsätter jobbannonserna addera allt fler kvalifikationer – något som i praktiken ofta innebär att fem olika yrkesroller bakas in i en och samma tjänst enligt de kommunikatörer som Magasin K talat med.

Anna Troberg, ordförande för fackförbundet DIK, känner igen problembilden.

– Man förväntas kunna allt och det leder självklart till stress, det blir en slit-och-släng-bransch där unga kommer in och jobbar ihjäl sig i princip. Vi ser helt orimliga krav, ofta förväntas man också arbeta gratis med att hålla koll på sociala medier under kvällar och helger.

Parallellt med ökande antal arbetsuppgifter finns det också en föreställning om att det finns för många kommunikatörer i dag inom till exempel kommunerna enligt Anna Troberg, som kallar det ett “märkligt förhållningssätt”.

– Man tar ingen hänsyn till att det finns fler kommunikationsplattformar i dag. Med fler och fler kanaler behövs fler anställda. Man skulle aldrig säga “det finns för många lärare” utan att ställa det i relation till hur många eleverna är.

Anna Troberg

Anna Troberg, förbundsordförande DIK.

De kommunikatörer som Magasin K pratat med menar att facket borde skärpa kraven på tydlighet till arbetsgivarna. När Anna Troberg får frågan om vad de gör åt saken, svarar hon att förbundet vartannat år sammanställer rapporter från branschen för att identifiera problem. I den senaste lyfte många medlemmar att chefer saknar kunskap om vad kommunikation är, något DIK nu försöker förtydliga. Det sker genom att försöka uppmärksamma rapporterna samt peka på de yrkesetiska riktlinjer man tagit fram.

– De har funnits ett tag men är inte så kända som vi skulle vilja. Vi försöker jobba in dem så mycket som möjligt, det kan vara ett stöd när man pratar med en överordnad.

Ska det ligga på den anställde att driva igenom riktlinjer?

– Nej, vi pratar med arbetsgivare också. Vi skulle absolut kunna göra mer där. Vi försöker också lyfta en större diskussion om kommunikatörens roll och arbetsmiljö, bland annat genom opinionsarbete, säger Anna Troberg och tillägger:

– Samtidigt, ju fler individer som organiserar sig, desto större chans till avtal.

För kommunikatörer som jobbar för en region eller kommun finns det välreglerade kollektivavtal enligt Anna Troberg, men i privat sektor är det låg organiseringsgrad bland de anställda jämfört med andra yrken – och “extremt dålig kollektivavtalsteckning”.

– Vi har jobbat i flera år på att få upp det, det är grunden för att komma åt problemen. Jag upplever att arbetsgivarna kommit lite längre i att förstå att kollektivavtal faktiskt är nyttigt för dem också. Men vi har en bra bit kvar. Vi kommer att jobba med det här tills de lyssnar.

Caroline Thunved är generaldirektör och vd för branschorganisationen Sveriges kommunikatörer och känner liksom Anna Troberg igen problematiken.

– Läget är alarmerande, många måste lägga en stor del av sin arbetstid på saker man inte har kompetens för och om det är något som orsakar stress så är det när man tvingas utanför sin expertis.

”Läget är alarmerande, många måste lägga en stor del av sin arbetstid på saker man inte har kompetens för.”

När Skandia släppte sin rapport 2021, som visade hur utsatta kommunikatörer var för stress, gav Sveriges Kommunikatörer ut sin återkommande kompetenskartläggning som bland annat utkristalliserar fyra olika roller som en kommunikatör kan ha. Modellen kan vara ett verktyg att luta sig mot, både för den som rekryterar och den som är anställd eller söker jobb, menar Caroline Thunved – som liksom Anna Troberg först lyfter kommunikatörernas eget  ansvar.

– Om chefen säger “jag vill att du gör det här” så kan man säga “nej, det här är tre olika yrkesroller” och förklara att det inte är rimligt om man ska göra ett bra jobb.

Borde inte det ligga på arbetsgivarna?

– Jo, men en intervju är till för bägge parter. Kommer du in i ett underläge vågar du kanske inte säga det, men om du sedan får jobbet måste du jobba ikapp alla dessa kompetenser och det blir inte bra. Jag tror på ärlighet och mod: “Hej, jag är här för det här jobbet men det är en för bred roll. Jag är specialist på en del av det och tar ni mig enbart i den rollen får ni hundra procent leverans”.

 Men handlar det verkligen om mod, man behöver ju ett jobb för att betala hyran? Finns inte risk att man får nobben?

– Jag tror inte riktigt på det. Det är mod. När jag har rekryterat har jag fastnat för just tydlighet och självförtroende. Man ska också komma ihåg att det faktiskt är brist på kommunikatörer i dag.

Caroline Thunved, generaldirektör och vd för Sveriges Kommunikatörer.

Caroline Thunved poängterar dock att arbetsgivarna behöver bli bättre på att utforma hållbara arbetsroller och även värdera kommunikatörer inom organisationsstrukturen.

– Många har inte ens en kommunikationschef med i ledningsgruppen. Det säger en del.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kraven på kommunikatörerna

Aktuella ämnen:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Varje vecka skickar Magasin K ett nyhetsbrev med veckans viktigaste artiklar från tidningen och andra tips. Medlemmar i DIK får automatiskt nyhetsbrevet. Är du inte medlem så anmäler du dig till nyhetsbrevet här.