– Romerna har varit ett folk som alltid har fått leva i utanförskap. De har blivit så otroligt utsatta, det har varit så många orättvisor som begåtts. Nu behöver man reparera tilliten, säger Bagir Kwiek.
Han har nyligen avslutat sitt uppdrag som Kulturrådets läsambassadör där han bland annat varit med och stöttat 32 folkbibliotek som har blivit romska läsambassader. Under våren har Bagir Kwiek också suttit som sakkunnig i Kungliga bibliotekets (KB) utredning om ett romskt resursbibliotek.
Regeringsuppdraget om resursbibliotek handlar om att skapa noder som ska jobba med kompetensspridning mot landets kommuner. De ska ha en stark förankring i landets fem minoritetsgrupper.
För finska, jiddisch, meänkieli och samiska hade regeringen redan pekat ut existerande parter som ska driva verksamheten på uppdrag av KB. På det romska området fanns däremot ingen lika tydlig existerande biblioteksfunktion, vilket ledde till att KB fick uppgiften att ta fram förslag på hur ett romernas bibliotek skulle kunna utformas.
Förslaget, som är färdigt, ska nu förankras internt på KB innan det överlämnas till regeringen. Att det blir det romska bibliotek som nu skapas i Malmö som får axla rollen som nationellt resursbibliotek tror Bagir Kwiek inte är en omöjlighet.
– När vi tittade på vad det finns för bibliotek som skulle kunna ta det här uppdraget var en viktig aspekt den politiska förankringen, att kommunen vill. Så därför så tror jag att Malmö har en chans, säger han.
Bagir Kwiek har tidigare samlat och skrivit ner romska folksagor i barnboken Det var en gång det som inte var tillsammans med Monica Hirsch. Nu skriver han på en roman som spänner över tusen år av romsk historia.
Foto: Susanne Kronholm/Kulturrådet
Det romska biblioteket i Malmö kommer att få sin fysiska hemvist på stadsbiblioteket. Tanken var att det skulle öppna nu i höst, men det är inte realistiskt, enligt Bagir Kwiek.
– Det är en stor satsning och vi har mycket arbete framför oss.
Som första steg tar Bagir Kwiek nu kontakt med Malmös olika kommunala romska verksamheter, civilsamhället och enskilda personer med romska bakgrunder för att de från början ska kunna bidra med åsikter och tankar om vad de vill se i ett romskt bibliotek.
En annan uppgift är att bygga upp själva samlingen. Enligt Bagir Kwiek ger en sökning i KB:s register ungefär 400 volymer, en siffra som både inkluderar böcker på romani chib och som har med minoriteten att göra.
– Det här är inte i närheten av de volymer som ett bibliotek ska innehålla. Dessutom finns det flera variteter och dialekter som du inte får fram när du söker. Men man får komma ihåg att det finns 16 miljoner romer bara i Europa. Nu ska vi titta på vad som skrivits i andra länder och hur vi kan få kopior hit till Sverige.
Bagir Kwiek kommer också att kontakta organisationer, institut och privatpersoner runt om i världen för att se om de vill donera material till biblioteket i Malmö.
– I Sverige är det här helt unikt, men jag vågar faktiskt också säga att det inte finns något annat romskt bibliotek i världen som stöds av en kommun eller stat. Så därför tror jag att många i utlandet kommer se Sverige som en perfekt mottagare av deras samlingar.
Mycket arbete återstår, men klart är att det romska biblioteket får sin fysiska hemvist på Malmö stadsbibliotek.
Foto: Biblioteken i Malmö
Filmer, sånger och berättelser kommer att vara en del av programverksamheten. Biblioteket ska också upplysa om antiziganism och förintelsen av romer.
Själv hade Bagir Kwiek biblioteket i Bergsjön som tillflyktsort som barn. Att lyssna till sin farmors berättelser, som varade flera kvällar i sträck, var också en viktig del av uppväxten. Att uppmuntra alla romer att skriva ner både den verkliga historien om sina liv och de sagor som berättats i generationer ser Bagir Kwiek som ett viktigt uppdrag.
– Många av de här berättelserna försvann i Förintelsen, eftersom romerna inte hade någon skrivartradition.
Att litteraturen och arrangemangen på det nya biblioteket ska förändra den stereotypiska bilden av romer är en prioritet. Dessutom hoppas Bagir Kwiek att det ska bli en mötesplats: för civilsamhället och föreningar men också för alla de romska författare, illustratörer och kulturarbetare som i dag saknar en gemensam arena.
– Min dröm är att det ska bli det bästa romska biblioteket i hela världen, att vi ska bli en förebild för hur man kan arbeta med bibliotek som ett verktyg för demokrati och inkludering. Allt jag har gjort i mitt liv som varit framgångsrikt har jag gjort tillsammans med andra.
