Ministern om lönerna i kulturbranschen: Bedrövligt

Under det knappa halvår som Jeanette Gustafsdotter varit kulturminister har det blåst hårt. Magasin K träffar henne för att prata sågade medieutspel, konstnärlig frihet och vad hon tänker göra för den coronasargade kulturbranschens överlevnad.

Fantastiskt. För första gången i hela mitt yrkesliv känner jag att jag har hittat rätt!

Det svarar kulturminister Jeanette Gustafsdotter, ny på jobbet sedan fem månader, på frågan hur det känns att vara minister. Vi möts på regeringskansliet efter lunch. Vi har fått tjugo minuter. Tidigare samma dag har hon presenterat den efterlängtade biblioteksstrategin, innehållet möttes dock av besvikelse från många i biblioteksvärlden.

Kritik är inte ovant för ministern. I februari publicerade Svenska Dagbladet en lång intervju med Jeanette Gustafsdotter, genomförd av dramatikern Stina Oscarson. Ministern anklagades för att leverera floskler. När hon i dag får frågan om hur hon upplevde intervjun och kritiken svarar hon att “medier ska få publicera precis det de vill och jag ska inte lägga mig i det”.

– Det är något jag har jobbat för hela mitt liv, det kan jag verkligen säga. När jag började jobba som yrkesverksam medierättsjurist och sedan journalist på TV4, då var det jätteviktigt för mig med pressens frihet. Nu är det ännu viktigare, jag känner verkligen att det är självklart att de ska publicera det de vill.

Ja, men hur upplevde du intervjun?

– Jag tyckte nog att vi hade ett bra samtal.

Kritiken efteråt, hur har du upplevt den? Har den fått dig att reflektera något kring det ni pratade om?

– Jag ska säga ärligt som det är.

Det tycker jag.

– Det viktigaste då precis som nu är kulturens återstart. Den här intervjun gjordes när vi än en gång befann oss i en kris för kulturen, och det viktigaste för mig är ju att kulturarbetarna får jobb och leva på sin lön, det är det absolut viktigaste, säger Jeanette Gustafsdotter, som tillägger att hennes prioritet var att få fram krismedel till branschen:

– Nu befinner vi oss i en återstartsperiod och det är fullt fokus för mig. Så jag har valt att säga: pressen ska jobba under frihet, det är jätteviktigt. Fokus för mig måste vara att se till att kulturen kommer igång.

Men hur upplevde du efterspelet och kritiken? Kände du att den var befogad?

– Nej, alltså jag var nog… Jag ska säga ärligt att jag har inte reflekterat över det. Jag har verkligen bestämt mig för att medier ska få skriva som de vill.

Det ställdes ganska grundläggande ideologiska frågor, bland annat om statyer som kan uppfattas rasistiska ska rivas och man fick inget besked riktigt. Har du reflekterat kring sådana konkreta sakfrågor sedan dess?

– Om man verkligen tar principen om armlängds avstånd på allvar så ska jag ju lyssna på branschen. Om vi skulle hamna i en sådan diskussion så är det ju kulturarvsinstitutionerna som ska bestämma det.

Kulturminister

"Jag har inte reflekterat över det" säger Jeanette Gustafsdotter om kritiken under hennes första veckor som kulturminister.

Foto: Ylva Sundgren

Principen om armlängds avstånd är en av Jeanette Gustafsdotters hjärtefrågor. Blott tio månader innan hon själv blev minister riktade hon skarp kritik mot styrande politiker i rollen som generalsekreterare för Sveriges museer. En rapport som riksorganisationen släppte 2021 visade att museilagen som skulle stärka museernas frihet gentemot huvudmännen ”inte uppfylls av politikerna.” Bakgrunden till undersökningen var att kommunpolitiker för Sverigedemokraterna i Norrköping polisanmält stadsmuseet för förtal då en bild på partiets lokala styrelse fanns med i utställningen “Medlöperi och motstånd – nazismen i Norrköping”.

– Det skakade om mig, säger Jeanette Gustafsdotter.

Drygt en tredjedel av alla museichefer på regionala och kommunala museer uppgav att de blivit utsatta för påverkansförsök av politiker. I en debattartikel slog Jeanette Gustafsdotter fast att “kultur, medier, universitet och domstolar ska hållas fria från klåfingriga politiker”.

När Jeanette Gustafsdotter får frågan om hon har samma hållning i dag, när hon nu står på andra sidan, kommer svaret snabbt.

– Den är precis detsamma, det är något jag kommer att fortsätta driva. Det jag gjorde när jag var helt ny [minister] var faktiskt att justera regleringsbreven till stödgivande myndigheter för att det ska vara så mycket armlängds avstånd som möjligt.

”Det ska vara så mycket armlängds avstånd som möjligt.”

Du har uttryckt att du även vill se nya kontrollsystem och obligatorisk utbildning för politiker och tjänstemän. Är det något du vill införa?

– Jag känner inte igen exakt det, men a och o är armlängds avstånd. Det ska vara konstnärlig frihet. Det jag vet att jag pratade om då var att det var oerhört viktigt att man också har utbildningar, framför allt för regionala politiker. Det var just för regionerna som vi såg att det fanns en risk.

Det var en tredjedel av cheferna som upplevt försök till påverkan. Vad konkret kan man göra för att det inte ska vara så, eller tycker du att det funkar med det som finns?

– Justeringen i regleringsbreven tyckte jag var väldigt viktigt att genomföra. Museilagen i sig är också väldigt tydlig att det ska vara armlängds avstånd och frihet, nu måste vi följa upp det hela tiden för att se att det fortsatt fungerar.

Hur ska du göra det?

– Stödgivande myndigheter, Kulturrådet till exempel, tittar ju på det löpande och Myndigheten för kulturanalys som gjorde “Så fri är konsten” har också i uppdrag att följa upp. Vi fortsätter på det sättet och så får vi hela tiden ha ögonen på det.

Vilka problem upplevde museicheferna? Okunskap förstod jag det som, att politiker inte visste var gränsen gick?

– Det som är jätteviktigt tycker jag, det är att de som jobbar på museerna kan jobba fritt. Alla som jobbar på museer ska känna “jag jobbar under konstnärlig frihet och kulturell frihet”. Det som många sa var att de hade inga direkta konkreta exempel på att det inte var så, utan det var mer att de upplevde att det ibland var så.

Den kulturbransch som Jeanette Gustafsdotter fick på sitt bord var en sargad sådan. Sektorn bedöms vara en av dem som drabbats allra hårdast av pandemin. I mitten av april presenterade ministern de förslag från utredningen “Från kris till kraft” som kommer att omvandlas till praktik.

Bland annat kan man söka återstartsstöd från Statens Kulturråd, från en pott på 659 miljoner kronor för 2022. Regeringen skjuter också till 77 miljoner till Konstnärsnämnden, som ska gå till återstartsstipendier till individuella konstnärer. Gustafsdotter säger att hon är medveten om att det behövs fler långsiktiga åtgärder, och nämner att ytterligare två utredningar är på väg: den så kallade KKN-utredningen, som ska ta fram en nationell strategi för utveckling av kulturella och kreativa näringar, samt en utredning om sjukpenninggrundad inkomst för kulturarbetare. Den första presenteras den 5 augusti och den andra någon gång nästa år.

– Det handlar om långsiktiga grundförutsättningar för att kulturarbetare faktiskt ska kunna leva på det de gör. Som det är nu är det bedrövligt. Ibland kan jag bli lite förvånad över att det uppfattas som självklart att kulturarbetare ska tjäna lite eller behöva jobba med andra jobb vid sidan om.

“Det som är så kul med kultur”- hållningen?

– Ja verkligen, och den här krisen har satt fokus på hur tufft det är. A och o för mig är att de ska få förutsättningar att kunna leva på sin lön, och då har vi återstartsutredningen som första kickstart för att de verkligen ska kunna komma i gång och se framåt.

“Så jävla easy going” är senaste sedda filmen

Ålder: 56 år

Bor: Södermalm, Stockholm

Bakgrund: Jurist inom medierätt, journalist på TV4 och SVT, vd för Tidningsutgivarna, generalsekreterare för Sveriges museer.

Senaste bok jag läste: “Löpa varg” av Kerstin Ekman. “Tills alla dör” av Diamant Salihu som ljudbok.

Senaste film jag såg: “Så jävla easy going”.

Skärpta straff och utökade befogenheter för polisen. Brottslighet är högt på agendan i valrörelsen. Ministern har hamnat i blåsväder efter två medieutspel kopplat till just det.

Första veckan på jobbet fick hon i P1 Kultur en fråga om hur det känns att den nya kulturministerrollen inte längre innefattar ansvar över idrott. Hennes svar – “det känns helt okej, det finns mycket kriminalitet inom idrotten” – väckte massiv kritik. Någon dag senare blev det stora rubriker igen, då om att ministern ville utreda huruvida gangsterrap leder till brott. Gustafsdotter sa till SVT:s Kulturnyheterna att man behöver “titta på det”.

Kulturministern har backat på sina uttalanden, främst med hänvisning till att hon var ny på jobbet. När Magasin K ställer frågan om varför hon sa som hon gjorde, svarar hon att “armlängds avstånd självklart gäller” och att musik är jätteviktigt “oavsett i vilken form”.

 – Den öppnar dörrar till världar som inte jag befinner mig i men kan lära mig av. Att vi skulle utreda det, aldrig. Det var en tolkning som gjordes efter att jag svarade att man skulle titta på det. För mig är det otroligt viktigt som politiker att jag faktiskt följer med i debatten och hela tiden är påläst, men om det skulle vara någonting kriminellt i någon form, oavsett vad det är för konst eller kultur, då har vi polisen som ska utreda det.

Mycket i debatten handlar om brottslighet nu. Vilket ansvar har man som minister att inte underblåsa det i debatten?

– Ett av de stora problemen vi har är hot och hat. Hot och hat via sociala medier eller e-post. Hela 25 procent av journalisterna säger att de idkar självcensur på grund av hot och hat. Där har en av diskussionerna varit precis det, vad har politiker för ansvar, för ibland har det piskats upp även där. Jag tycker vi har ett stort ansvar. Samtidigt måste vi också vara väldigt tydliga med att när det finns problem så måste vi säga som det är.

Absolut, men i det här fallet, om man säger att det är väldigt mycket kriminalitet inom idrott, så..

– Idrotten, den stora glädjen med idrott är absolut just glädjen med idrotten. Den förenar, den bryter segregation, jag skulle vilja säga att den glädjebiten, den är såhär, säger Jeanette Gustafsdotter och måttar med armarna vidöppna i luften.

Men det var inte det du sa?

– Nej, men om du går in och lyssnar så hör du att hon bryter precis där jag sa det. Jag skulle såklart ha börjat med: vad är den stora portionen, jo, det är allt det här andra.

Ångrar du de här två uttalandena?

– Man ska aldrig stanna i det man har gjort, men självklart skulle jag ha sagt det på ett bättre och tydligare sätt.

Tror du att gangsterrap kan leda till kriminalitet?

– Det är inte min sak att bedöma det. Det är armlängds avstånd som gäller. Om det skulle vara så, nu säger jag verkligen om, då är det polisen som ska utreda det.

Kulturminister

– A och o för mig är att kulturarbetare ska få förutsättningar att kunna leva på sin lön, säger Jeanette Gustafsdotter

Foto: Ylva Sundgren

Pressekreteraren markerar att 21 minuter nu har gått och vi får ställa en sista fråga.

Skiljer sig socialdemokraternas kulturpolitik från andra?

–Jag skulle vilja säga först och främst det som jag redan tagit upp, yttrandefriheten, det är något vi måste jobba stenhårt för.

Säger inte andra partier också det?

– Jo, men där finns ändå lite skillnad på så sätt att vi arbetar för grunderna på ett annat sätt. Bland annat att vi ska se till att det finns en stabil förutsättning för att kunna uppfylla allt det vi säger. Barn och ungas kultur ska finnas i hela Sverige, för alla, vi ska bryta segregationen.  Där måste vi gå in med starka stödverksamheter, biblioteken är till exempel en viktig del.

Säger inte alla partier så, “vi måste stärka kulturen för barn och unga”? Varför ska man rösta på er?

– Därför att vi ger stabila stödsystem, vi ger förutsättningar att den här stabiliteten kvarstår.

Är det den fråga du vill driva nu under valrörelsen?

– Det är en av frågorna, stark yttrandefrihet är den andra. Vi ska aldrig någonsin rucka på hur vår lagstiftning är, den ska vara exakt lika stark som den är nu. Det finns partier som pratar om att man kanske kan gå in och rucka på det, att man ska köpa in viss konst, att man ska uttala sig på ett visst sätt.

Men de borgerliga partierna vill väl inte rucka på yttrandefriheten?

– De vill ha stark yttrandefrihet, men de vill inte ha lika starka ekonomiska stöd till konst och kultur. Och ett sätt att kunna våga säga vad man tycker och tänker, det är att ha ett starkt ekonomiskt stöd. Det ger den friheten.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kraven på kommunikatörerna

Annons:
DIK annons
Annons:

Aktuella ämnen: