För två veckor sedan blev en anställd på Bergsjöns bibliotek sparkad i ryggen av ett ungdomsgäng när de ombads lämna lokalen. I februari misshandlades en bibliotekarie på Backa bibliotek med flera slag i ansiktet under liknande omständigheter.
Incidenterna, som ledde till att biblioteken stängde tillfälligt, sticker ut som särskilt allvarliga. Men de senaste åren har ordningsstörningar även av mildare art blivit mer kännbara för biblioteken. För att få bukt med problemen får bibliotek från och med 1 juli rätt att porta besökare.
Anna Troberg, ordförande för fackförbundet DIK, har i tidigare intervjuer kraftfullt motsatt sig beslutet som hon menat grundar sig i en “dröm om ett tyst bibliotek från mellankrigstiden” som hotar att kväsa bibliotekens roll som öppna arenor för alla i samhället. Men efter att en majoritet av fackförbundets medlemmar, 64 procent, visat sig positiva till tillträdesförbudet i en rapport från 2021 har förbundsstyrelsen ändrat sig.
– Vi har lyssnat på medlemmarna och även diskuterat i styrelsen utifrån egna erfarenheter. De saker som jag har sagt står jag fortfarande för, vi ser inte ett tillträdesförbud som en lösning på de allmänna problemen, men har landat i att det kan användas i vissa extrema återkommande situationer. Det kan finnas fall där man testat allt, och ja, vad gör man då?
"Vi ser inte ett tillträdesförbud som en lösning på de allmänna problemen, men har landat i att det kan användas i vissa extrema återkommande situationer," säger DIK:s ordförande Anna Troberg.
En av dem som är positiva till möjligheten är Martin Nordström, chef för Öckerö bibliotek. Han har nyligen polisanmält en hotfull person som återkommande besökt biblioteket – i hopp om att få porta personen. Det har inte gått igenom, men Martin Nordström vill testa reglerna på nytt när förbudet införs.
– Jag ser det som ett verktyg som kan användas. Det är som med försvaret, att ett land har ett militärt försvar betyder ju inte att man använder det om det inte behövs.
Han påpekar att det inte är en lätt fråga; samtidigt som bibliotekarierna har rätt till en trygg arbetsmiljö så ska biblioteken som grundprincip välkomna alla.
– Samtidigt handlar det om demokrati för fler än den som blir portad. Det handlar också om alla andra människor som vill vara på biblioteket men som kanske avstår på grund av att det känns otryggt.
Flera som Magasin K talar med inom branschen lyfter svårigheter som bristande resurser – biblioteken är redan i dag underbemannade vilket många gånger innebär att anställda jobbar ensamma – problem med att genomföra förbudet i praktiken, samt att det strider mot hela grundtanken om bibliotek som öppna platser. I stället pekar många på proaktiva åtgärder och mjukare angreppssätt, som exempelvis de särskilda bibliotekssocionomer som i dag finns i Stockholm och Örebro.
Svensk biblioteksförening har i sitt remissvar sagt nej till förbudet. Anledningarna är flera, bland annat menar man att biblioteken redan i dag kan avhysa besökare som bryter mot ordningsregler. Karin Linder, generalsekreterare, säger att biblioteken förvisso måste hantera en tuffare samhällsproblematik i dag.
– Och då framstår det här som ett slagkraftigt politiskt beslut, men vi tycker att det är ett dåligt förslag som inte löser någonting. Grundproblematiken kvarstår, vad gör vi med alla fall där det inte är så farligt att man lyfter det till en åklagare? säger hon och fortsätter:
– Det som krävs är ett systematiskt och omfattande arbete för att förbättra miljön, och nära samverkan mellan bibliotek, socialtjänst och skolor lokalt.
"Ska vi ha identitetskontroller har vi helt tappat grunden med bibliotek som ett öppet rum där information och kunskap kan delas," säger Karin Linder, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening.
Det finns också oklarheter kring hur biblioteken ska kunna identifiera dem som skapar oro. Ska bibliotekarierna själva – som tidigare inte lyckats lugna ned situationer på grund av obehag – nu stövla fram och be om legitimation, samtidigt som man informerar om att man hoppas på ett domslut som gör att personen inte är välkommen tillbaka? Ska “most wanted”-listor med bilder på biblioteksförbrytarna sitta i personalrummen? Eller ska maskiner kräva identifiering vid inpassering för samtliga besökare?
– Det ligger i farans riktning att man vill registrera vem som går in och ut ur biblioteket. Ska vi ha identitetskontroller har vi helt tappat grunden med bibliotek som ett öppet rum där information och kunskap kan delas – utan att det ska kunna gå att reda på vem som varit där och sökt efter vad.
För att genomföra förbudet krävs utökning av exempelvis väktare, vilket kostar pengar påpekar Karin Linder. Anna Troberg, ordförande för DIK, nämner samma svårigheter. Hon känner oro för att man från politikens håll ser detta som en “quick fix”.
– Morgan Johansson (inrikesminister, reds. anm) har hafsigt uttalat sig om stökiga bibliotek som det ska bli ordning och reda på genom det här. Det finns en skev förenklad bild av att “de som inte sköter sig ska inte komma in”. Men mindre störningar ska inte komma i fråga för tillträdesförbudet.
Anna Troberg tror inte heller att några åtgärder för att fixa problemen i praktiken faktiskt kommer att komma till stånd.
– Jag har inte sett någon politisk förklaring kring hur det här ska gå till. Inga signaler om att man skjuter till medel, och det finns inte en enda tanke i förslaget om hur det ska genomföras.
Ändå är ni positiva till något som ni inte tror fungerar?
– Man kan ha en tanke om hur man vill att det ska vara även om det inte är löst praktiskt än. Tillträdesförbud är inte en universallösning utan det sista av många verktyg. Men att bara stänga dörren till biblioteket, som är ett av de sista öppna rummen i samhället, riskerar att problemen flyttas till en annan plats.
Tillträdesförbudet på bibliotek och badanläggningar väntas klubbas igenom formellt den 5 maj och ska gälla från den 1 juli.
Bibliotek ska kunna ansöka om att besökare över 15 år som riskerar att begå brott som skadegörelse och trakasserier ska kunna straffas med tillträdesförbud under högst ett år i taget. Beslutet ska fattas av åklagare.
Den som bryter mot tillträdesförbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.
