Många vill köpa omtvistad vikingaskatt

Undanstuvade mynt i en byrå – daterade så långt tillbaka i tiden som 800-talet. Den unika Everlövsskatten från vikingatiden går nu till högst bjudande på auktion. Något som får arkeologer och museichefer i landet att koka.

Vikingaskatt

Den 29 april går Everlövsskatten från vikingatiden till högst bjudande på auktion.

Foto: Historiska museet vid Lunds universitet.

Över 900 mynt och över 40 silverföremål, däribland smycken. Det upptäcktes i en chiffonjé på 80-talet när möbeln gick i arv efter att en släkting gått bort. Everlövsskatten, som det unika vikingafyndet kallas, väckte uppståndelse redan för 30 år sedan.

Enligt svensk lag ska den som upptäcker ett fornminne som saknar ägare rapportera det till länsstyrelsen. Men om fornminnet kan antas ha gått i arv, exempelvis genom att ha hittats inomhus, tillfaller fyndet den privatperson som upptäckt det. Birgitta Hårdh, professor emerita i arkeologi vid Lunds universitet, var själv med och stred för att fyndet skulle tillfalla staten när det begav sig – men gick bet. Domstol slog fast att vikingaskatten enligt gällande regler ägs av den som hittat den.

Efter ”många förhandlingar med ägarna” lyckades Birgitta Hårdh tillsammans med kollegor få in samlingen till Historiska museet i Lund, där den katalogiserades, fotograferades och ställdes ut. Sedan fick de vackert lämna tillbaka skatten till ägaren och har inte vetat ”ett dugg vad som har hänt med den” säger Birgitta Hårdh – förrän nu när den ska säljas på auktion, något Sydsvenskan var först med att rapportera.

– Jag tycker det är helt fel, den tillhör vårt gemensamma kulturarv och är inget som privatpersoner ska kunna göra sig rika på, säger Birgitta Hårdh till Magasin K.

Hon poängterar att om skatten säljs kommer den “delas upp i småbitar och skingras all världens väg”. Birgitta Hårdh jämför det med att hitta en unik gammal handskrift och riva ut alla blad för att sedan sprida ett papper här och ett papper där.

– Det är sammansättningen som är viktig, det är genom hela samlingen som man kan dra slutsatser kring den här skatten – exempelvis kring vilka kontaktmönster och ekonomiska förhållanden som rådde.

”Jag och mina kollegor tittar avundsjukt på dansk lagstiftning där det här materialet ovillkorligen skulle lämnats in.”

Enligt Birgitta Hårdh visar vikingaskatten – som är av hög kvalitet – bland annat på en hittills okänd handelsväg, genom Ungern, norra Italien och Tyskland. Tillsammans med flera arkeologer, numismatiker och museichefer kräver Birgitta Hårdh att lagen skärps för fynd av föremål som är betydande för svenskt kulturarv. Enligt henne visar hela härvan på stora luckor i lagstiftningen.

– Jag och mina kollegor tittar avundsjukt på dansk lagstiftning där det här materialet ovillkorligen skulle lämnats in. Allvarligt talat, det är en av Skånes största silverskatter och den absolut största som upptäckts under 1900-talet.

Enligt Birgitta Hårdh bör föremålen lösas in av Riksantikvarieämbetet, som hon menar gjort en ”märklig tolkning av lagen”. Riksantikvarieämbetet ställer inte upp på en muntlig intervju, men skriver i ett mejl till Magasin K att man förhållit sig till rådande lagstiftning och inte tagit något initiativ till lagändring:

”Utifrån den information vi har idag vet vi inte hur omständigheterna vid påträffande av fyndet såg ut. Vilket också gör det svårt att utan en vidare utredning ge ett rakt svar på frågan om just detta fynd är av sådan art att den skulle ha lösts in av staten vid en inlämning”.

Det blir heller ingen muntlig intervju med Myntauktioner i Sverige AB, som är de som ställer ut vikingaskatten till försäljning. Vd Dan Carlberg låter dock hälsa via sms att han anser att medierapporteringen är ”snedvriden”.

”Saken är rättsligt prövad, såväl vi som säljaren följer svensk lag.”

”Saken är rättsligt prövad, såväl vi som säljaren följer svensk lag. Vi har lagt ett mycket stort arbete på katalogen över samlingen, det är inte ens kommersiellt försvarbart, men vi gör detta eftersom vi inser samlingens värde för forskningen” skriver Dan Carlberg, som hänvisar till att katalogen är vetenskapligt utformad samt att man ställer ut ”de utmärkta fotografierna till vetenskapens förfogande”.

Birgitta Hårdh menar dock att detta inte går att jämföra med att ha de faktiska föremålen.

– Forskningen går framåt och nya, väldigt lovande, metoder för att analysera metall utvecklas med stor hastighet. Men det kan vi naturligtvis inte göra om vi inte har silvret.

På frågan om hur stort intresse det är för att faktiskt köpa de unika fynden under auktionen den 29 april svarar Myntauktioners vd Dan Carlberg:

”Jo, vi kan väl säga att intresset för samlingen är stort, det är ingen hemlighet”.

”Museer brukar ha ganska dåligt med pengar.”

Så, vem kommer att lägga vantarna på skatten? Blir det privatpersoner – eller blir det museer? Om Birgitta Hårdh fick bestämma är svaret solklart.

– Jag hoppas verkligen att museer har möjlighet att kunna köpa in åtminstone delar av samlingen. Men museer brukar ha ganska dåligt med pengar.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kraven på kommunikatörerna

Annons:
DIK annons
Annons:

Aktuella ämnen: