Malmö bäst i klassen: ”Vi inspireras av varandra”

Malmö utklassar alla andra städer på listan över skolbibliotek som fått utmärkelsen "Skolbibliotek i världsklass". Vad är hemligheten?

– Det är naturligt att Malmö har många med på listan eftersom vi är en stor stad, frågan är väl kanske snarare varför det inte är fler med från andra storstäder.

Det säger en skrattande Katarina Hjärpe, skolbibliotekarie på Örtagårdsskolan i Malmö. De har nyligen fått fackförbundet DIK:s årliga utmärkelse “Skolbibliotek i världsklass”. På listan där 36 skolbibliotek kvalat in dominerar Malmö med hela 11 bibliotek. De större städerna Göteborg och Stockholm har fått nöja sig med två respektive en plats.

Att Malmö sticker ut kan bero på flera saker enligt de skolbibliotekarier som Magasin K pratar med. Petra Hammenskog är bibliotekarie på Kungshögskolan som fått utmärkelsen för första gången. Enligt henne har Malmö satsat på att anställa fackutbildade skolbibliotekarier på heltid – men för att det ska bli kvalitet måste skolorna också satsa på att ge biblioteket utrymme och resurser i skolans verksamhet.

– Utmärkelsen handlar om de förutsättningar som biblioteket ges. Man kan vara superduktig som skolbibliotekarie men jobba på flera olika skolor varje vecka och då är det svårt att få en kvalitativ verksamhet. Det är viktigt att framhålla att det är skolledningen som lägger grunden, jag hoppas att det här visar fler skolor vad som krävs.

Katarina Hjärpe

Katarina Hjärpe, skolbibliotekarie på Örtagårdsskolan i Malmö.

Även Joakim Axelsson, skolbibliotekarie på Oxievångsskolan, nämner ledningen.

– På vår skola är rektorn väldigt närvarande i arbetsgruppen och min bild är att vi har väldigt engagerade rektorer i Malmö. Det är en kort beslutskedja som ger bibliotekarierna mycket frihet.

På Örtagårdsskolan lyfter Katarina Hjärpe att Malmö har en särskild skolbibliotekssamordnare, som hon tror betytt mycket. Flera samarbeten mellan biblioteken är igång och en digital diskussionsgrupp med bibliotekarierna bubblar också för fullt: “Vi har mycket kontakt och får inspiration av varandra”.

Alla skolbibliotek i Malmö har dock inte fått utmärkelsen. Att just Örtagårdsskolan knep en plats på årets lista tror Hjärpe bland annat beror på en involverad ledning och bra samarbete med olika arbetslag. Genom täta möten med kuratorer och elevhälsan har man också snappat upp vilka problem eleverna stöter på och vill lära sig mer om – för att sedan kunna möta behovet pedagogiskt i såväl klassrummen som på bibblan.

– Vi tipsar varandra, det kan vara allt från boktips kring värdegrundsteman till diskussioner kring digital etik på sociala medier, mental hälsa och sexualitet, säger Katarina Hjärpe, som lyfter att eleverna själva också kommer med inköpsförslag på litteratur.

”Man blir lite porrkrängare.”

– Precis som hos skolsköterskan flyttar sexualkunskapen in här också. Vi får jättemånga frågor om sexualupplysningsböcker, allt från hur man gör barn till önskemål om japansk manga för homosexuella killar. Man blir lite porrkrängare, säger hon och skrattar.

Bibliotekarierna lyfter olika exempel på hur just deras verksamhet samverkar med skolans utbildande uppdrag. Samtidigt har kvalitetsstämpeln “Skolbibliotek i världsklass” väckt debatt i branschen.

Det är fel fokus med “peppiga exempel” när skolbiblioteken både behöver bli fler och få bättre resurser, menar vissa. Ansökningsprocessen är alldeles för krävande för att de flesta ens ska ha chans att nomineras, menar andra. Något som kanske avspeglas i att endast 49 ansökningar skickats in. DIK har svarat att man är medvetna om att mycket information ska med i ansökan och att man förstår att det finns många skolbibliotek som därför prioriterar bort att nominera sig.

”Vi är inte bättre än andra men vi har fått förutsättningar att ha en bra verksamhet.”

Bibliotekarierna i Malmö stämmer in i kritiken.

– Jag kan förstå att vissa skolor inte ens söker, ansökan är oerhört mastig. Samtidigt har ansökningsprocessen och kriterierna man ska redogöra för också varit en inspiration till vilken sorts verksamhet som skulle kunna vara möjlig, säger Katarina Hjärpe på Örtagårdsskolan.

Petra Hammenskog är bibliotekarie på Kungshögskolan

Petra Hammenskog är bibliotekarie på Kungshögskolan i Malmö.

Samtliga lyfter att väldigt många skolor inte har möjlighet att leva upp till kriterierna. För bland andra Petra Hammenskog på Kungshögskolan har det varit dubbelt att söka utmärkelsen.

– Jag har tidigare aldrig velat söka det här, jag har känt att det har varit jobbigt. Nu tillhör det mina arbetsuppgifter att söka, och det är så klart roligt att veta att man uppfyller kriterierna. Men det sänder fel signaler att det blir en tävling. Det riskerar att bli nedslående för dem som saknar resurser.

Även Katarina Hjärpe på Örtagårdsskolan lyfter bristen på likvärdighet mellan skolor och kommuner.

–  Vi har ett systemfel. Vi är inte bättre än andra men vi har fått förutsättningar att göra en bra verksamhet. Jag tänker att det är bra att både diskutera de sakerna och att ha utmärkelserna. Allt som får upp skolbiblioteken på agendan är bra.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Annons:

Kraven på kommunikatörerna

Annons:
DIK annons
Annons:

Aktuella ämnen:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Varje vecka skickar Magasin K ett nyhetsbrev med veckans viktigaste artiklar från tidningen och andra tips. Medlemmar i DIK får automatiskt nyhetsbrevet. Är du inte medlem så anmäler du dig till nyhetsbrevet här.