”Debatten har inte handlat om vad vi gör, utan vad vi kostar”

De får ofta se sitt arbete ifrågasättas – utifrån. Så är vardagen för många kommunikatörer som jobbar i offentlig verksamhet. Helsingborg är en av de kommuner där debatten varit som tuffast.

Helsingborg

Malin Johnsson, tidigare kommunikationschef i Helsingborg.

Foto: Malin Walther

Kommunala kommunikatörer har blivit vana vid att anklagas för både det ena och det andra. Antingen är de för många eller så är deras främsta uppgift att skönmåla och försvåra granskningen av den kommunala verksamheten. Dessutom framställs ofta relationen mellan kommunikatörer och journalister som ett nollsummespel där kommunikationsavdelningarna växer på journalisternas bekostnad.

Det framgår av rapporten ”Vad ska kommuniceras och varför” som bygger på en enkät som DIK skickade ut i höstas till alla medlemmar som arbetar med kommunikation.

En av de kommuner där debatten varit som mest intensiv är Helsingborg i Skåne.

Helsingborgs Dagblad gjorde en större granskning av kommunens kommunikationsverksamhet 2015 och har därefter fortsatt bevaka frågan. Granskningen 2015 gav dessutom ringar på vattnet och ledde till artiklar och inslag i andra medier.

Skattebetalarnas förening och dess Slöseriombudsman begärde 2019 ut en lista över hur många som jobbar med kommunikation i Helsingborg. Slöseriombudsmannen konstaterade att Helsingborg har flest kommunala kommunikatörer i Sverige i förhållande till sin storlek: 93 kommunikatörer som varje år kostar helsingborgarna över 55 miljoner kronor bara i löner, enligt Slöseriombudsmannen som frågade sig hur många lärare och undersköterskor den summan motsvarar.

Slöseriombudsmannen

Skattebetalarnas förening bildades 1921 och är en partipolitisk obunden förening som lobbar för lägre skatter. I föreningens verksamhet ingår Slöseriombudsmannen som granskar hur skattepengar används.

Hur är det att jobba i en miljö där ens yrkesroll då och då blir ifrågasatt?

–Det är klart att det är en speciell situation att arbeta i. Det finns flera kommuner som granskats på det här sättet, men Helsingborg har varit i fokus av olika anledningar och har fått klä skott för en bredare utveckling, säger Carl Rydh som är kommunikatör i Helsingborg sedan 2014.

Han tycker att granskningarna är viktiga. Men han skulle önska sig lite mer nyfikenhet på vad kommunikatörerna egentligen gör.

–Man har väckt en fråga utan att egentligen vara intresserad av svaret. Debatten har ju inte handlat om vad vi gör, utan den har stannat vid hur många vi är och vad vi kostar. Det är synd, för det finns bra och intressanta diskussioner att ha kring vad vi gör på jobbet.

Malin Johnsson arbetade som kommunikatör  i Helsingborg mellan 2006 och 2013 och var även kommunikationschef under en period. Därefter har hon haft andra tjänster och är i dag projektledare och kommunens så kallade krångelombudsman.

”Det är klart att man känner sig ganska missförstådd när man blir ifrågasatt och anklagas för att skönmåla.”

Hon säger att de kommunikatörer hon arbetat med är personer som brinner för öppenhet och transparens.

-Så det är klart att man känner sig ganska missförstådd när man blir ifrågasatt och anklagas för att skönmåla. Min bild är att kommunikatörerna ofta är de som uppmanar kommunala verksamheter att även gå ut med sånt som inte blev så bra. Att de ibland pushar verksamheterna till att våga göra det, säger hon.

Arne Gunnarsson, som arbetat som kommunikatör i Helsingborg sedan 2011, tror att det kan vara svårt för utomstående att skilja på vad som är internkommunikation, kommunikation till invånare och marknadskommunikation.

–När en kommun ska marknadsföra sig ger man en bild och när man ska informera och lyssna till invånare ger man en lite annan. Det är inte alltid så lätt för andra att se och förstå att ”nu håller vi på med marknadsföring” och ”nu håller vi på med samhällsinformation”.

Carl Rydh tycker granskningarna av kommunikatörernas arbete är viktiga men anser att debatten handlat om hur mycket de kostar, inte vad de gör.

Det uppskruvade tonläget i Helsingborg har säkert fått en och annan kommunikatör att må dåligt, tror Arne Gunnarsson.

– När man är engagerad är det alltid hårt att höra att folk tycker att man gör ett dåligt jobb. Det är ju väldigt ovanligt att folk säger att ”den här informationen var bra”.

Carl Rydh säger att han och hans kollegor dock vet sitt värde.

– Det är inte vårt fel att någon utifrån ifrågasätter existensen av en hel yrkesgrupp. Av någon anledning är det inte alls lika kontroversiellt när det handlar om hur många som jobbar med stadsplanering, service eller utvecklingsfrågor. I ett informationssamhälle borde det vara lika självklart att det behövs kommunikatörer, säger han.

Arne Gunnarsson

Arne Gunnarsson har jobbat som kommunikatör i Helsingborg sedan 2011.

Malin Johnsson funderar på varför just kommunikatörer skapar sådana reaktioner.

– Man har kanske inte koll på hur mycket av den kommunala servicen som blir till tack vare kommunikatörer. Alla webbsidor, evenemang, artiklar på klarspråk, e-tjänster, trycksaker och synpunktshantering kommer inte på plats av sig själv. Man skulle kanske fråga slöseriombudsmannen om hen kunde göra en beräkning på vad det hade kostat samhället om de sakerna inte fanns? Hur många extra handläggare vi hade behövt för att förklara alla de sakerna? säger hon.

”Man har kanske inte koll på hur mycket av den kommunala servicen som blir till tack vare kommunikatörer.”

Men när kritiken ändå kommer är det viktigaste att ha bra chefer och ett tydligt uppdrag, enligt Arne Gunnarsson.

– Om man har en tydlig kommunikationsstrategi vet man att det man gör ligger i linje med stadens mål. Det gör att man är trygg i sin yrkesroll. Jag känner en stolthet varje dag jag går till jobbet, för jag vet att jag jobbar för helsingborgarna, säger han.

Ämnen i artikeln:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev


Kraven på kommunikatörerna

Annons:
DIK annons
Annons:

Aktuella ämnen: