– I år tar arbetet med Ostlänken fart och efterfrågan på arkeologer kommer att öka ytterligare under de kommande åren. Hela yrkeskåren står inför en guldålder, säger Johan Anund, regionchef på Arkeologerna, landets ledande utförare av arkeologiskt arbete.
Järnvägsnätet är hårt belastat och ska byggas ut. Trafikverket har fått i uppdrag att påbörja arbetet med tre etapper och längst har man kommit med Ostlänken, en 16 mil lång sträckning mellan Järna och Linköping.
Men innan rälsen kan läggas ska sträckan undersökas. Arkeologiska utredningar visar att det finns drygt 600 fornlämningar från ett tidsmässigt brett spann. Här finns bland annat stenåldersboplatser, gravfält från brons- och järnåldern och kolmilor, 1800-talstorp och backstugor.
– Det är ett kulturhistoriskt rikt landskap från Östgötaslätten i söder till Kolmårdens bergsområden och sprickdalslandskapen i Sörmland. Variationen gör att utgrävningarna väldigt intressanta, säger Magnus Djerfsten, Trafikverkets projektledare för arkeologin kring Ostlänken.
Vanligtvis anställer Arkeologerna bara utexaminerade personer med fälterfarenhet. Men i år kommer troligen även andra att få chansen, säger regionchef Johan Anund, här vid en utgrävning vid Botkyrka kyrka.
Foto: Arkeologerna, Statens historiska museer.
Omkring 250 arkeologer kommer att behövas, enligt Trafikverkets beräkningar. Och när Ostlänken är utforskad om cirka fem år ska spadarna sättas i marken längs sträckningen Hässleholm–Lund, sju mil genom fornlämningstätt område. Därefter är det dags för resterande delar av stambanorna.
– Vi står inför en högkonjunktur för arkeologin. Under 10–15 år kommer det finnas mycket jobb och dessutom pågår flera andra stora utgrävningar som inte har med stambanorna att göra, säger Magnus Djerfsten.
År 2035 ska persontågen rulla på Ostlänken. Finns det risk att brist på arkeologer försenar bygget?
– Det blir inte lätt att bemanna alla uppdrag, men jag utgår från att vi klarar det. Att ta in utländsk arbetskraft har diskuterats, vi får se om det blir aktuellt.
Arkeologin är en osäker bransch och i praktiken är det konjunkturen i byggbranschen och Trafikverkets vägprojekt som styr. Ungefär 90 procent av alla utgrävningar görs när ett hus ska byggas eller ny väg ska dras, så kallad uppdragsarkeologi.
Johan Anund berättar att hans egen yrkeskarriär tog fart med den boom som följde på bygget av E18 i slutet av 1980-talet. Utgrävningarna kring Västkustbanan tio år senare och bygget av E4 norr om Uppsala i början på 2000-talet skapade också en arbetstopp för landets arkeologer.
– Det här är ännu större. Dels för att det är så långa sträckor på de nya stambanorna, dels för att metoderna att hitta och bedöma fornlämningar utvecklas hela tiden. Det gör att vi förmodligen kommer hitta fler fornlämningar per kvadratkilometer än vi skulle gjort för 20 år sedan, säger han.
Enligt beräkningar kommer cirka 250 arkeologer att behövas för utgrävningarna av Ostlänken. När sträckan Järna–Linköping är utforskad står andra delar av den nya stambanan på tur, berättar Magnus Djerfsten på Trafikverket.
Foto: Privat
Som projektledare på Arkeologerna märker Johan Anund att det råder högtryck i branschen just nu. I början av februari gick de ut med en platsannons inför årets grävsäsong och allt tyder på att intresset kommer att slå alla rekord.
– Normalt anställer vi bara dem med examen och fälterfarenhet, men i år kommer vi troligen även rekrytera folk med liten eller ingen arbetslivserfarenhet.
Så hur tycker han att en ung arkeologiintresserad person ska tänka kring sitt framtida yrkesval? Johan Anund får ofta frågan och brukar svara att om trygg anställning och hög lön står högst upp på önskelistan finns det förmodligen bättre alternativ.
– Men om du har ett driv och brinner för arkeologi så ser framtiden väldigt ljus ut. Det kommer finnas massor av spännande arbete under många år framöver.
